Vi får många frågor från elever, föräldrar och andra. Här finner du svar på de vanligaste frågorna.
Kommer pengarna verkligen fram?
Det finns inga mellanhänder. Genom att Amazonasföreningen har direktkontakt med shipibofolket kan vi direkt följa de projekt vi stödjer. De pengar som eleverna i Härryda kommun samlar in går under föreningens kontroll direkt till shipibo och deras organisationer. Amazonasföreningen har kontaktpersoner i området, som hjälper oss.
Genom resor som någon föreningsmedlem gör till Peru varje år, ser vi om projekten fungerar. Föreningen skickar inte hela summan som beviljats till ett projekt på en gång. Pengar skickas först efter delredovisning.
När det gäller de ungdomar som får stipendium går stödet för tre månader i taget direkt in på deras individuella bankkonto.
Går inte mycket av pengarna till administration?
Amazonasföreningen har alltid haft mycket lägre administrationskostnader än vad SIDA föreskriver att ideella föreningar skall ha. Den totala administrationen har legat under 10% av de insamlade medlen varje år. De administrativa kostnaderna täcks till största delen av de räntor som föreningen årligen får.
Ingen i Amazonasföreningen tar ut någon lön för sitt arbete. Sedan starten 1971 har vi lovat att varje krona som eleverna i Härryda kommun samlar in skall gå till shipibofolket. Vi har hållit det löftet.
Amazonasföreningen har ett plusgirokonto och ett bankgirokonto. Fullständig årsredovisning finns i vår dokumentbank som du kommer till via länk på sista sidan. Där finns också styrelsemötesprotokoll, senaste informationen från våra stipendiater och annat.
Varför stödjer vi inte istället något aktuellt hjälparbete, till exempel krigshärjade områden, jordbävningsoffer eller liknande?
Katastrofer får mycket uppmärksamhet i media. Regeringar och stora hjälporganisationer skickar betydande summor till dessa områden. Det är en nödvändig och viktig akuthjälp men förhindrar inte katastrofer i framtiden. Ett litet ursprungsfolk som shipibo syns aldrig i massmedia. Men det långsiktiga hjälparbetet som vi bedriver kan förhindra eller lindra katastrofer.
Ett bra exempel på detta är när Peru runt år 2000 drabbades av en koleraepidemi. Då var det Amazonasföreningens områden som klarade sig bäst, tack vare en utbyggd hälsovårds- och hälsoupplysningsorganisation. Många Shipibo har berättat vad vårt stöd betytt för deras självkänsla som folk. Att vi, som bor på andra sidan jorden bryr oss om ett litet ursprungsfolk i regnskogen stärker dem i kampen för överlevnad. Solidaritet innebär även att finnas till för någon under en längre tid.
När eleverna gör ett ”dagsverke”, är inte det barnarbete?
Nej! Insamlingarna till Shipibo ska ske på frivillig basis. Väljer klassen att samla in pengar till något annat så är det deras val, naturligtvis. Eleverna ska erbjudas möjlighet att ha en normal skoldag som alternativ till insamlingsarbete. Självklart ska barnen och ungdomarna på ”dagsverke” inte göra arbeten som är för tunga för deras ålder eller på annat sätt skadliga. Men att till exempel kratta löv, tvätta fönster, städa garage, förpacka varor med mera är inte skadligt.
Vilka projekt är igång just nu?
Klicka på länken ”Verksamhet i Peru” i menyn för mer information om Amazonasföreningens nuvarande verksamhet.
Lyckas alla projekt?
Alla projekt under solidaritetsarbetets mer än 45-åriga historia har inte lyckats. De projekt som inte kunnat slutföras har varit teknikkrävande, stora och dyra att administrera. Därför har föreningen koncentrerat sig på att stödja långsiktiga kunskapsinriktade projekt.
Idéerna till de projekt vi bedriver idag kommer från Shipibo själva – det ger dem större chans att lyckas. Detta är något vi lärt oss efter att ha jobbat i samma område med samma folk under så lång tid. Vi har lärt känna varandra, lärt oss av våra misstag och utvecklat en form av bistånd som bygger på samarbete. Ett samarbete mellan skolelever, skolpersonal, Amazonasföreningen och Shipibo.